Revisionsverket fokuserar på sina lagstadgade uppgifter och förbereder sig för nya

Statens revisionsverk är en oavhängig revisions- och tillsynsmyndighet vars ställning och uppgifter fastställs i grundlagen. Vi granskar statsfinanserna och budgetefterlevnaden, övervakar regleringen av finanspolitiken samt parti- och valfinansieringen samt behandlar klagomål och anmälningar om missbruk som gäller statsfinanserna och statens tillgångar. Kärnan i vår verksamhet är att säkerställa kostnadseffektiviteten i statsfinansernas förvaltning samt att främja förtroendet för kunskapsbasen, transparensen och hållbarheten i beslutsfattandet. Vårt revisionsuppdrag omfattar effektivitetsrevision, redovisningsrevision, laglighetsgranskning, granskning av finanspolitiken samt granskningar av flera revisionsslag. Vi samlar in information om revisionernas inverkan till exempel genom att följa upp hur våra rekommendationer verkställs.

Revisionsverksamhetens inverkan är beroende av hur rekommendationerna genomförs

Våra revisioner fokuserar på sådana teman som är relevanta för statsfinanserna och beslutsfattandet och genomförs i så rätt tid som möjligt. Målet är att säkerställa en förbättrad statsfinansiell kostnadseffektivitet och ett förbättrat förtroende för kunskapsunderlaget vid beslutsfattande, samt att förtroendet för den finländska statsförvaltningens öppenhet, kostnadseffektivitet och hållbarhet stärks. Vår revisionsverksamhet grundar sig på en fastställd granskningsplan. År 2021 färdigställdes sammanlagt 84 revisionsberättelser, och 2022 ska sammanlagt 83 revisionsberättelser färdigställas enligt planen.

Revisionsberättelser och berättelser till riksdagen är det centralaste resultatet av revisionsverksamheten. Det totala antalet revisionsberättelser har hållits på en relativt stabil nivå under jämförelseperioden 2011–2021, även om en liten minskning kan skönjas på längre sikt. Antalet redovisningsrevisionsberättelser återspeglar förändringarna i antalet bokföringsenheter. Antalet effektivitetsrevisioner minskade under 2020–2021, men å andra sidan har revisionsverket sedan 2020 genomfört granskningar av flera revisionsslag, där element från laglighets- eller redovisningsrevisioner har kombinerats med effektivitetsrevisioner. Flest effektivitetsrevisionsberättelser färdigställdes 2011 och 2015–2017.

Revisionsberättelserna innehåller rekommendationer om korrigerande åtgärder och utvecklingsåtgärder till den förvaltning som är föremål för revisionen, och uppföljningen av hur rekommendationerna har genomförts är en av de grundläggande indikatorerna för verksamhetens genomslag. Vid en uppföljning utreder vi om förvaltningen har vidtagit lämpliga åtgärder för att rätta till situationen eller utveckla verksamheten i enlighet med iakttagelserna som gjordes under revisionen. Uppföljningarna visar att rekommendationernas genomförande har i stort sett hållit samma procentuella nivå 2020–2021. Vid uppföljningarna som genomfördes 2021 granskades sammanlagt 84 rekommendationer och 82 procent av dem har verkställts antingen helt eller delvis. År 2020 hade 84 procent av rekommendationerna verkställts helt eller delvis och år 2019 78 procent.

Uppföljningen genomförs regelbundet i samband med granskningar av finanspolitiken, laglighetsgranskningar, effektivitetsrevisioner och granskningar av flera revisionsslag, när det har gått 2–3 år sedan revisionen och den granskade förvaltningen har haft tillräckligt med tid att utveckla verksamheten i enlighet med rekommendationerna. Iakttagelserna från uppföljningarna visar ändå att en del av rekommendationerna inte genomförs till fullo. Orsakerna till detta är många: utvecklingsåtgärderna kan till exempel vara oavslutade eller också har förvaltningen inte sett något behov av dem. Ibland har revisionsverket också bedömt att åtgärderna inte har varit tillräckliga. År 2020–2021 hade sammanlagt 26 rekommendationer inte genomförts eller också hade genomförandet av dem senarelagts.

Uppföljningen ger värdefull information om rekommendationernas genomförande.

Genomförandet av redovisningsrevisionernas rekommendationer följs upp inom revisionsprocessens ramar, varvid inga separata uppföljningar genomförs. 85 procent av redovisningsrevisionernas rekommendationer genomfördes 2021. Antalet granskade rekommendationer uppgick sammanlagt till 194. I siffran ingår rekommendationer från revisionen av statsförvaltningens gemensamma processer. Uppföljningsnivån för redovisningsrevisionernas rekommendationer förnyades 2021 och därför är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år.

Tillsynsarbetet har stor samhällelig betydelse

Utöver revisionerna innefattar revisionsverkets lagstadgade uppgifter olika slags tillsynsuppgifter, såsom tillsyn över parti- och valfinansieringen, övervakning av finanspolitiken samt mottagande och behandling av klagomål och anmälningar om missbruk. Från och med 2023 kommer vi också att upprätthålla ett öppenhetsregister och övervaka påverkansverksamheten.

Vem som helst kan lämna in ett klagomål till revisionsverket om en verksamhet som inte iakttar statsbudgeten eller som annars är lagstridig när det gäller förvaltningen av statliga medel. Klagomål kan dessutom anföras om brister i parti- och valfinansieringsredovisningen. Dessutom ska statliga myndigheter, ämbetsverk, affärsverk och fonder utan dröjsmål underrätta revisionsverket om oegentligheter i verksamheten som riktar sig mot egendom som de förvaltar eller svarar för. Antalet klagomål och medborgarbrev har fördubblats årligen under de senaste två åren och även fler anmälningar om missbruk har tagits emot än tidigare. Under 2021 tog vi emot nästan 150 klagomål, anmälningar om missbruk eller medborgarbrev. Dessutom gav vi råd till medborgare i 120 ärenden som gällde klagomål och missbruk. Klagomålen och anmälningarna om missbruk gällde till exempel anskaffningar av jaktplan och IKT-utrustning, utsökningsärenden, rättshjälp, ministeriernas representationskostnader, finansiering av forsknings- och utvecklingssamarbete samt statsunderstöd.

Transparent valfinansiering stärker tilltron till demokratin.

En transparent valfinansiering stärker medborgarnas förtroende för det demokratiska systemet. Den finländska allmänheten har garanterats tillgång till kandidaternas valfinansiering, eftersom kandidaterna enligt lag är skyldiga att redovisa sin valfinansiering och för att redovisningarna är offentliga dokument. Den av statsrådet tillsatta parlamentariska valarbetsgruppen bedömde behovet av att revidera vallagen, partilagen och lagen om kandidaters valfinansiering och gav sin slutrapport i februari 2022. Arbetsgruppen föreslog reformer för att förbättra tillsynens förutsättningar samt parti- och valfinansieringens öppenhet.

Valfinansieringstillsynen vid revisionsverket tar emot redovisningarna om de redovisningsskyldigas valfinansiering och publicerar dem på sin webbplats. Vi övervakar också att alla redovisningsskyldiga lämnar en redovisning och att den innehåller riktiga och tillräckliga uppgifter. Alla kandidater kan lämna in en förhandsredovisning före valförrättningen. Efter att valresultatet har fastställts framgår vilka som är skyldiga att redovisa sin valfinansiering.

Det första välfärdsområdesvalet förrättades i januari 2022 och det föregicks av ett omfattande beredningsarbete vid revisionsverket. 3 067 kandidater lämnade sin förhandsredovisning inom utsatt tid, vilket är 29 procent av alla kandidater. Sammanlagt 2 785 personer var skyldiga att redovisa sin valfinansiering vid välfärdsområdesvalet 2022. I februari 2022 rapporterade vi till riksdagen om tillsynen över valfinansieringen vid kommunalvalet 2021.

Vi granskar årligen både partifinansieringen och statsunderstödet till partierna, det vill säga partistödet. År 2021 utförde vi 52 revisioner, som vi rapporterade om till riksdagen i februari 2022. Tillsynsobjektens bokföring har i regel skötts på behörigt sätt och de auktoriserade revisorernas rapportering har förbättrats under de senaste åren. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar i tillsynsobjektens bokföring och revisorernas arbete.

Vi övervakar också efterlevnaden av den finanspolitiska lagstiftningen och bestämmelserna som utfärdats med stöd av den, samt hur de regler som styr finanspolitiken sätts upp och iakttas. Sedan 2017 har vi också regelbundet utvärderat de ekonomiska prognoserna i efterhand, med stöd av förordningen om en plan för de offentliga finanserna. Övervakningen främjar de finanspolitiska reglernas transparens och begriplighet samt de offentliga finansernas stabilitet och hållbarhet. Den finanspolitiska övervakningen är fortlöpande till sin natur och vi rapporterar om resultaten två gånger per år. Statsrådet ska iaktta de offentliga ställningstagandena från Statens revisionsverk eller lämna ett offentligt svar på varför det inte följer dem.

I rapporten för hösten 2021 bedömde vi att den finländska finanspolitiken har stött ekonomin på behörigt sätt under coronapandemin och att den offentliga ekonomin var på väg att återhämta sig från coronakrisen något snabbare än väntat. I vår bedömning av planen för de offentliga finanserna våren 2022 konstaterade vi att kriget i Ukraina har försämrat de ekonomiska utsikterna för de närmaste åren. Vi fäste uppmärksamhet vid de avvikelser i utgiftsramen som regeringen genomfört under den här valperioden och bedömde att några avvikelser strider mot ramprinciperna. I båda rapporterna har vi lyft fram behovet av att säkerställa att ökningen i skuldkvoten bryts i enlighet med regeringens färdplan för hållbarhet, så att man till exempel kan förbereda sig på riskerna med en högre räntenivå. Färdplanen för hållbarhet bör uppdateras å det snaraste.

Revisionsverket förbereder sig för sina nya uppgifter

Under innevarande år har vi förberett oss för vårt nya uppdrag som revisor för välfärdsområdena, som registeransvarig för öppenhetsregistret och som tillsynsmyndighet för lobbyverksamhet och påverkansarbete.

Den parlamentariska styrgruppen och expertgruppen som tillsattes av statsrådet våren 2020 föreslog i sitt betänkande den 2 december 2021 att en lag om öppenhetsregistret stiftas och att ett register inrättas. Regeringen gav i juni 2022 en proposition med förslag till en öppenhetsregisterlag och enligt propositionen ska lagen träda i kraft den 1 januari 2024. I propositionen föreslås att juridiska personer eller enskilda näringsidkare ska registrera sig i öppenhetsregistret när de inleder en professionell och långsiktig påverkansverksamhet som rör riksdagen och ministerierna. Även personer som erbjuder professionell rådgivning i påverkansarbete, till exempel kommunikationsbyråer med påverkansverksamhet, ska registrera sig. De registrerade ska två gånger om året redovisa sin påverkansverksamhet eller påverkansrådgivning till öppenhetsregistret. Uppgifterna publiceras på webben.

Öppenhetsregistret ökar transparensen i lobbyverksamheten.

Syftet med öppenhetsregistret är att förbättra transparensen i beslutsfattandet och bekämpa osaklig påverkan för att på så sätt stärka medborgarnas förtroende. Lobbyverksamhet ses som en acceptabel del av det demokratiska systemet, och öppenhetsregistret gör verksamheten mer transparent. Enligt regeringens proposition blir revisionsverket registeransvarigt för öppenhetsregistret, och kommer i fortsättningen också att övervaka att redovisningsskyldigheten i anslutning till registret fullgörs. Revisionsverket tillsätter dessutom en delegation som utarbetar ramarna för god intressebevakningssed och som i övrigt följer upp hur väl öppenhetsregistret och dess juridiska reglering fungerar.

Vi förbereder oss också för välfärdsområdenas revisionsuppdrag som inleds 2023. I det förberedande arbetet ingår skapandet av en lägesbild av välfärdsområdenas strukturer, ekonomiförvaltning och verksamhet samt planering av hur revisionerna ska genomföras. Vi identifierar också de viktigaste informationskällorna och informationskanalerna som gäller välfärdsområdenas ekonomi och verksamhet, och skapar ett kunskapsunderlag och en uppföljningspraxis som gör det möjligt att regelbundet, antingen årligen eller med vissa mellanrum, granska ekonomiförvaltningen vid alla välfärdsområden. Samtidigt utvidgas vår revisionsverksamhet till att omfatta social- och hälsovårdstjänster.

Vi granskar välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi i fråga om statsfinansieringen.

När det gäller välfärdsområdena ankommer det på revisionsverket att granska verksamhetens och ekonomins laglighet, effektivitet och ändamålsenlighet i fråga om statsfinansieringen. Den statliga finansieringen till välfärdsområdena är indelad i tre delar: finansiering med allmän täckning (statsandelar), investeringsfinansiering och annan finansiering (statsunderstöd). Granskningsrätten omfattar välfärdsområden, sammanslutningar, stiftelser och inrättningar som hör till välfärdsområdeskoncernerna samt sammanslutningar som områdena har gemensamt bestämmande inflytande över.

I fråga om den statliga finansieringen omfattar granskningsrätten även Helsingfors stads räddningsväsende, social- och hälsovård och sammanslutningar som grundats för att sköta dessa uppgifter och som staden har bestämmande inflytande över. (Lag om välfärdsområden 611/2021, lag om ändring av 2 § i lagen om Statens revisionsverk 660/2021, lag om ordnande av social- och hälsovård samt räddningsväsendet i Nyland 615/2021.)

Som revisor för välfärdsområdena har vi till uppgift att producera opartisk och oberoende information om välfärdsområdenas ekonomi och verksamhet för riksdagen, ministerierna och de organisationer som lyder under dem. Revisionsverket kan sålunda bedöma och övervaka hur de övergripande målen för reformen och eventuella senare förändringar uppnås i förhållande till de offentliga finansernas tillstånd och hållbarhetsunderskottet.

Organisationsförändringen och digitaliseringen effektiviserar revisionsverkets arbete

Under årsberättelseperioden har vi från september 2021 till augusti 2022 börjat förtydliga revisionsverkets organisations- och ledningsmodell samt effektivare än tidigare börjat fullfölja revisions- och tillsynsverksamhetens mål. Hösten 2021 genomförde vi en självutvärdering av lednings- och organisationsmodellen och inledde en förändring av modellen utifrån resultaten under våren 2022. Förändringsarbetet fokuserar på att effektivisera beslutsprocessen och kommunikationen, förtydliga ansvarsförbindelserna och målsättningarna, utveckla chefsarbetet samt utvärdera hur projektmodellen används. Avsikten är att den nya organisations- och ledningsmodellen ska vara i användning i början av 2023. Dessutom vidareutvecklar vi vår ansvarsrapportering. Revisionsverkets första ansvarsrapport publicerades sommaren 2021.

Vi har också utvecklat revisionsverkets digitala grund och ökat utnyttjandet av information och analyser i revisions- och tillsynsverksamheten. Syftet med den digitala utvecklingen är att stödja effektiviteteten i revisionsverkets verksamhet. Utvecklingsarbetet har fokuserat på effektiv informationshantering, teknisk arkitektur, samt på de strukturer och verktyg som behövs vid den digitala utvecklingen. Redovisningsrevisionens nya datalager gör det möjligt att enhetligt hantera och utnyttja datamaterialet från en revision samt att analysera det på ett effektivare och datasäkrare sätt. Vi har också pilottestat robotik för revisioner och har för avsikt att utnyttja robotiken i praktiken 2022.

Statens revisionsverk har inlett två viktiga systeminvesteringar under 2022 som effektiviserar fullgörandet av revisionsverkets lagstadgade uppgifter i samband med revisionerna och öppenhetsregistret. Det nya datasystemet för redovisningsrevisioner förbättrar planeringen och genomförandet av revisioner och är till hjälp vid revisionernas styrning och kvalitetskontroll. Dokumentationen och den gemensamma kommunikationen förbättras i och med systemet. Det nya uppdraget att upprätthålla öppenhetsregistret förutsätter att ett registersystem med en tillhörande webbtjänst byggs upp.