Vi riktar in revisionen på förvaltningsreformer och på att få balans i statsfinanserna

Statens revisionsverk ska – som namnet antyder – granska skötseln av statsfinanserna och förvaltningen av statens egendom. Dessutom övervakar vi finanspolitiken och parti- och valfinansieringen. Vårt mål är att säkerställa att statens medel används för de ändamål som riksdagen anvisat på ett förnuftigt och effektivt sätt samt med iakttagande av lagen.

Vi vill ha ett nära samarbete med den övriga statsförvaltningen och våra övriga intressentgrupper, eftersom det är viktigt att Statens revisionsverk åtnjuter ett brett samhällsförtroende. Vi förtjänar detta förtroende genom att sköta våra lagstadgade uppgifter så högklassigt och effektivt som möjligt.

Revisionsverket får den nya organisationsmodell som det behöver

När jag inledde mitt arbete som generaldirektör i början av 2022 utgjorde de personliga diskussionerna med de anställda vid ämbetsverket den mest betydande delen av min introduktion. Dessa 150 enskilda diskussioner gav mig möjligheten att höra varje anställds åsikt om vad som är bra vid revisionsverket, vad som är värt att bevara och vad som bör ändras.

De anställdas mest angelägna önskan var att förtydliga den nuvarande organisationsmodellen, som upplevs som komplicerad. Detta arbete pågår och den nya modellen införs i början av 2023. I fortsättningen indelas ämbetsverket i tre enheter: tillsynsenheten, revisionsenheten och enheten för gemensamma tjänster. Strukturen är enkel och möjliggör en tydlig ansvarsfördelning. Modellen intensifierar också kontakten mellan de närmaste cheferna och verksamheten.

Vi har fortsatt att utveckla våra anvisningar och praxis för ekonomiförvaltningen och den övriga förvaltningen. Grunden för arbetet är de iakttagelser som riksdagens revisionsutskott framförde i sitt betänkande i fjol.

Statens revisionsverk har bibehållit hög kvalitet i sin verksamhet. Vår yrkeskunniga personal förtjänar ett tack för detta. Vi fortsätter att utveckla revisionsverkets verksamhet för att ytterligare förbättra vår samhällspåverkan. Den nya organisationsmodellen stödjer uppnåendet av detta mål. I den nya modellen kan vi också bättre inrikta vår arbetsinsats på revisionsverkets grundläggande uppgifter, revision och övervakning.

Att enbart förnya organisationsmodellen är dock inte tillräckligt. Revisionsverkets ledning samt olika processer och arbetssätt ska fungera likriktat och möjliggöra enhetliga förfaringssätt och flexibilitet i verksamheten.

Vi inriktar arbetsinsatserna på revisionsverkets grundläggande uppgifter, revision och övervakning.

Under årsberättelseperioden har vi också förberett oss för våra nya uppgifter. Statens revisionsverk blir administratör för öppenhetsregistret, dvs. det så kallade lobbningsregistret, som ska inrättas. I fortsättningen ska revisionsverket också övervaka att meddelandeåläggandet i anslutning till registret iakttas. Revisionen av välfärdsområdena, som inleder sin verksamhet 2023, är likaså ett nytt uppdrag som anvisats revisionsverket. När den nuvarande strategiperioden löper ut kommer vi också att gå igenom revisionverkets strategi under 2023. Det finns alltså mycket att göra, men riktningen är rätt och tydlig.

Rekommendationerna i våra revisioner beaktas väl inom förvaltningen

I revisionsberättelserna ger vi korrigerings- och utvecklingsrekommendationer till den förvaltning som är föremål för revisionen och följer upp om åtgärder har vidtagits utifrån rekommendationerna.

Utifrån vår uppföljning följer förvaltningen våra revisionsrekommendationer väl: 2021 hade 85 procent av rekommendationerna i redovisningsrevisionerna verkställts. Enligt de uppföljningar som gjordes 2021 hade 82 procent av rekommendationerna i effektivitetsrevisionerna, laglighetsgranskningarna och granskningarna av finanspolitiken genomförts helt eller delvis.

I vår grundläggande uppgift, revision och övervakning, utgör berättelserna huvudprestationen. Det totala antalet revisionsberättelser har varit relativt stabilt under jämförelseperioden 2011–2021.

Bokslutskalkylerna ger en tillförlitlig bild av statens ekonomiska ställning och kassaflöden

I årsberättelsen lyfter vi fram våra viktigaste revisionsiakttagelser från berättelseperioden, dvs. från hösten 2021 till hösten 2022. Ett centralt tema i slutsatserna av effektivitetsrevisionerna är att statsförvaltningen behöver å ena sidan långsiktig och övergripande planering och finansiering, å andra sidan konkreta och mätbara mål. Utifrån redovisningsrevisionerna fanns det mycket sällan brister i de statliga bokföringsenheternas bokslutskalkyler. Däremot fanns det fortfarande många förfaranden som stred mot budgeten.

Inom statsförvaltningen behövs å ena sidan långsiktig och övergripande planering och finansiering, å andra sidan konkreta och mätbara mål.

I kapitel 1 sammanställs revisionsiakttagelserna beträffande reformer av den sociala tryggheten och studiestödssystemet samt åtgärder som stödjer statens näringsliv och ekonomiska tillväxt. En anmärkningsvärd iakttagelse är att man inte alltid i tillräcklig utsträckning kan förutse eller verifiera utgifterna och de totala konsekvenserna av att ändra och utveckla förmåns- och stödsystemen.

I kapitel 2 presenteras de viktigaste resultaten av laglighetsgranskningarna och av redovisningsrevisionsberättelserna för de statliga bokföringsenheterna. Statens revisionsverk gav sammanlagt 61 redovisningsrevisionsberättelser för 2021. Uppgifterna i ämbetsverkens bokslut för 2021 är i huvudsak riktiga och tillräckliga, men det förekom fortfarande många förfaranden som stred mot budgeten och som gav upphov till anmärkningar. Under årsberättelseperioden inriktade vi laglighetsgranskningarna på statens pensionssystem och förvaltningen av understöd som beviljas av avkastningen från penningspelsverksamheten. Vår slutsats är att statens ansvarsförbindelser som uppstår från andra pensionssystem bör redovisas mer övergripande. Tillsynen, transparensen och även effektivitetsperspektivet bör utvecklas i fråga om understöd som beviljas av avkastningen från penningspelsverksamheten.

I kapitel 3 konstateras utifrån revisionerna av organisationsfusioner, kompetensutveckling, rekryteringar och klimatfinansiering att ett tillräckligt planmässigt agerande inte har lyckats i alla hänseenden. En god förvaltning av statsfinanserna kräver planmässighet. Tillräckligt konkreta och långsiktiga mål skapar en grund för planmässigheten så att förvaltningsverksamheten, dess resultat och dess ekonomiska effekter kan styras och följas upp.

I kapitel 4 beskrivs påverkan av vår egen verksamhet, den samhälleliga betydelsen av vårt arbete och förberedelserna inför våra nya arbetsuppgifter.